Böter för överviktiga - ett skämt?!?

Amerikanska företag tvingar överviktiga att böta skriver Svenskan. Även människor med högt blodtryck och/eller höga kolestrolvärden ska betala. De två sistnämnda kan dessutom orsakas av ärftliga faktorer och ligga högt oavsett vilken livsstil man har, ska de ändå böta?

Vad blir nästa steg? Ska man inte i konsekvensens namn även konditionstesta de anställda? Att ha dålig kondition och inte röra på sig är ju farligare än att vara fet.
Och tänk bara på alla som sprider elände omkring sig, som pratar skit om andra, som skäller på andra, som smiter från uppgifter, som maskar och så vidare i all oändlighet. Tänk så många förhöjda blodtryck det orsakar! Det bör väl rimligtvis kosta minst lika mycket i böter?

En intressant fråga är vad man gör med de hälsosamma människorna som sprider positivitet och som har en hälsosam livsstil. Är det dem som inkasserar böterna för att få uppmuntran?

Nä, skämt åsido, det här var väl ändå en dum idé.
Ge istället dem med riskbeetenden hjälp, stöd och uppmuntran och glöm inte att premiera dem som lever hälsosamt i många aspekter.

Kia

Nu ska jag göra helt om

Det ska bli riktigt spännande att totalt byta åsikt. Innan sommaruppehållet argumenterade jag FÖR dödshjälp på retorikkursen jag går.
Imorgon ska jag argumentera EMOT.
Det är rätt intressant att se på ämnet ur en helt annan synvinkel. Faktiskt så intressant att jag ska försöka göra det oftare. Inte bara på retorikkursen utan även annars. Det var lärorikt.
Men jag håller ändå fast vid min ursprungliga åsikt.
Att se saken ur motsatt synkel är ändå något som jag varmt rekommenderar. Särskilt om ämnet gör dig upprörd.

Kia

Sömnbrist är en ny folksjukdom skriver DN idag. Sömnbristen orsakas enligt artikeln av oro, ångest och stress. Så många som var tredje svensk har enligt artikeln sömnstörningar.

Jag är inte förvånad.

Innan jag blev sjukskriven för stress och en lång tid under min sjuktid hade jag själv svåra sömnstörningar av just ovanstående anledningar.
När jag mådde så dåligt att jag var sjukskriven började jag göra något åt det. Då tog det tid innan åtgärderna hjälpte.Numera sover jag bra och vaknar nästan alltid innan väckarklockan ringer, pigg och glad.

Det var inget hokuspokus som ledde till den goda sömnen. Jag har helt enkelt följt diverse goda tips. Konsekvent under längre tid.
På vår hemsida finns tipsen att läsa.
Kia

Vad pågår i doktorns huvud?

PC Jersild ger oss i dagens DN en liten inblick i doktorns tänk apropå bok han nyligen läst. "How doctors think" låter som en läsvärd bok, särskilt för den auktoritetstroende.

Som vanligt har jag en en hel hög böcker som väntar på att bli lästa så jag måste nog beta av lite där först. På min "att läsa-lista" hamnar den i alla fall.
Kia

Hur bevarar man sommarkicken?

Ny energi och nya idéer. Semestertider ger ofta utrymme för nya impulser och ork som man inte trodde fanns, kommer upp ur sina gömmor.
Planer inför hösten och början till ett nytt liv är sånt som skissas på i hängmattorna och i solstolen.
Sen är det så lätt att det blir som vanligt igen när man kommer tillbaka till de vanliga gängorna på jobbet och i vardagen.
Hur ska man bevara den där sommarkicken, så att den består?
Här får du några tips:
Vänta inte till hösten med att anmäla dig till den roliga kursen du vill gå. Anmäl dig på en gång!
Ta reda på vad det är som krävs för att byta karriär och börja skissa på en handlingsplan.
Ta det lite med ro när du kommer tillbaka till jobbet, så att den nya energin räcker längre.
Börja med nya vanor direkt och vänta inte på att tillfället ska bli bättre. Det blir det aldrig.
Om du gör som du alltid har gjort kommer du att få det som du har det. Gör små förändringar, så ska du se att det blir en skillnad!

Cecilie

Ingenting förändras för att man har semester

När man åker på semester är det lätt att glömma bort att allt är som du lämnar det när du kommer tillbaka. Den här gången var jag klok i förväg och såg till att inga gamla ostar och tomater låg kvar i kylskåpet när jag åkte. Ingen kastrull låg kvar i diskhon. Alla sängar var nybäddade och golvet dammsuget.
Jag vill lova att det var skönt att komma hem till ett städat hus. Även om det dröjde nästan en vecka innan jag hade packat upp alla kläder och ställt undan väskorna.
En liten, men en detalj av största vikt, hade jag dock inte tänkt på. Och det är att alla problem och allt som ska göras, det finns också kvar när jag kommer hem. Två veckor i ett annat land och i en annan tid, ändrar inte på någonting, även om det kändes som att jag förändrades.
Därför fick jag ändå andnöd när jag kom hem till mitt städade hus. Jag kände mig lite besviken på att ingenting förändrats. Jag som hade flytt så bra.
Men nu har en vecka gått och jag har hunnit tänka efter. Innan mina två veckor i total ledighet, så var jag alldeles för trött för att göra något alls. Nu har jag fått nya krafter och en massa solenergi att använda till allt som måste fixas och göras.
Lite besviken kan jag ändå inte låta bli att vara över att inget ordar sig av sig självt. Samtidigt är det det som är livet.
Cecilie

Vad blir det till middag?

Dagens Berglin tog verkligen upp ett stort problem på ett kul sätt.
Det är ett lyxproblem men icke desto mindre problem för det.
Hur många gånger har det inte varit alldeles tomt i huvudet när det gäller mat? Så står man där i affären och ser en massa onyttigt och färdiglagat som kan te sig som en bekväm lösning när inspirationen saknas.
Ofta blir det någon gammal favorit i repris. Fast jag har hur många kokböcker och urrivna recept som helst hemma. Felet med de flesta är nog helt enkelt att de är för många ingredienser och för krångligt attt laga till.

Jag vill ha mat som är:
enkel att laga
går rätt snabbt att laga till
få ingredienser
nyttig
billig
färgrik
smakrik

Inte har jag väl för höga krav?
Kia

Försäkringskassan JO-anmäld

I veckans nyhetsbrev från Netdoktor skriver de om en läkare i Kalmar som JO anmält Försäkringskassan för att hans bedömningar gällande sjukskrivningar ständigt ifrågasätts.
Det ska bli mycket intressant att se hur detta ärende behandlas, hoppas det kommer vidare rapportering.

Kia

Förtroende för vården?

DNs ledare idag handlar om bristerna i vården och om de många självmorden. De skriver:

"Socialstyrelsen visar nu att den vård som skulle hjälpa kan bli en risk i sig. För första gången har man granskat sambandet mellan självmord och brister i vården. 153 lex Maria-fall studerades där patienter tog sitt liv inom en månad efter att de haft kontakt med psykiatrisk eller somatisk vård.
Det är en bra utredning som osminkat avslöjar att vården brast i nära hälften av fallen. Bilden tonar fram av en vård som ofta inte kan tolka självmordssignaler, inte ställer rätta frågor, inte kan göra riskbedömningar, inte skapar vårdplaner, slarvar med journalföring, brister i dialogen med patienter och anhöriga."

Ledaren återkommer senare till detta att ställa frågor kring självmordstankar, att det är det som är det viktiga.
Ja, självklart är det viktigt att ställa frågan! Allra viktigast är det nog ändå att etablera ett sådant förtroende så att den som får frågan känner att den kan svara ärligt. Dessutom måste det ju finnas resurser att hantera svaret.
Att få veta att man kanske eventuellt kan få hjälp om ett antal månader hjälper inte den som är i akut kris och som behöver hjälp NU!

Dessutom är psykisk ohälsa för många fortfarande skamligt, vilket gör det extra svårt att be om hjälp. En ändrad syn på psykisk ohälsa i samhället skulle säkert göra det lättare att söka hjälp och att göra det i ett tidigare skede.

Men då måste det som sagt också finnas förståelse och hjälp att få.
Kia

Läste om mig själv i tidningen

I onsdags var det en intervju med mig i tidningen Dagen. Jag läste den inte förrän idag, för jag har varit på semester utomlands. Och det kändes så underligt att läsa mina egna ord och se en bild på mig själv. Att läsa om den jobbiga tiden, hur jag blev sjukskriven och hur det sedan blev bra igen.
Så konstigt, fast jag vet att det är jag på bilden och att jag har sagt de där orden. Ja, jag har ju till och med läst texten innan den publicerades och ändå…
Det är ju en del år sedan nu som jag blev friskriven. (Det finns inget riktigt bra ord på att sluta vara sjukskriven.) Overkligt.
Men det står ju i tidningen, och då måste det ju vara sant.

Cecilie

Sjukfrånvaron sjunker

rapporterar DN idag. Enligt Försäkringskassans senaste siffror är det nu drygt 215 000 sjukskrivna per månad i Sverige mot 237 000 för tre år sedan.
Det går åt rätt håll under förutsättning att minskningen beror på att folk är friskare, inte att det blivit förtidspensionärer eller nekas sjukskrivning av FK fast de är sjuka.

Folksam har undersökt hur det är med ohälsan bland landets kommuner. Överkalix är landets sjukaste kommun med och Värnamo landets friskaste.

Totalt sett har kommunernas sjukfrånvaro sjunkit till 8%. Börsbolagens genomsnittliga sjukfrånvaro är på 4,8%.
Värt att notera och fundera över!

Norsjö kommun hade gått upp från plats 44 till 4 på kommunernas frisklista. De har arbetat med olika åtgärder för friskare personal och det har gett resultat.
Bra! Fler borde arbeta offensivt och genomtänkt med att främja hälsa. Där finns mycket pengar och arbetsglädje att hämta!
Kia

Vinbärsplock

En fortsättning på gårdagens skrivande nästan.
Idag har jag nämligen ägnat mig åt att skörda. Jag har plockat en massa vinbär i alla de färger.
Detta är en bärsort jag gillar att plocka. De växer i lagom höjd och det går fort att plocka om man tar hela klasen. Lite annat än att plocka smultron till exempel...
Så vinbärsplockningen är helt okey, det går fort att fylla byttan.

Men det här med att rensa är inte så kul och väldans tidsödande. Trevligast är om man är några stycken som kan sitta och prata medan man rensar, då blir det rätt gemytligt.
Men skönt att göra något praktiskt med händerna ibland, något som inte kräver något av huvudet. Det är så avkopplande. Och ovant.
Jag behöver nog plocka mer bär!
Kia

Kolonilott - vinst eller nit?

En koloniförening i Tanto firade nittiårsjubileum nyligen.
Visst är det rätt fantastiskt att vi fortfarande har koloniområden mitt i stan? Små, vackra, gröna och färgrika oaser att vandra runt i. Ofta väldigt kärleksfullt omskötta med många små skojiga detaljer att titta på.
De är guld värda. Inte bara för ägarna/brukarna utan även för oss andra som får njuta av dem.
För egen del blir jag alltid väldigt sugen på att skaffa en när jag beundrar andras. Det verkar så härligt att odla och fixa. Jag kan dagdrömma mig iväg med alla sinnen till solsken, stora skördar och smaskiga frukter, bär och grönsaker.Ahhhhh....

Så landar jag med ett magplask. Allt måste ju skötas om innan man kommer så långt som till skörd. Ofta dessutom. Det ska sås, vattnas, rensas och fixas stup i kvarten. Då inser jag att odlarambitioner inte är något för mig.
Men jag älskar att vara där.
Kia

Ny rapport från Folhälsoinstitutet

DN skriver om en ny rapport som visar att ohälsotal och negativ ekonomisk utveckling i kommunerna hänger ihop.

"I framtiden växer nödvändigheten av att hälsofrågor får en mer framskjuten plats för att ytterligare främja regional utveckling", skriver Gunnar Ågren och Bernt Lundgren"

På köpet skulle jag nog vilja mena att man främjar människors livskvalitet, kreativitet och produktivitet - vilket vinstgivande affär!
Kia

Nytt sätt att se Stockholm

Takvandring är ett sätt att se Stockholm ur en ny synvinkel.
Den guidade turen börjar 43 meter över marken i Gamla Stan. På bilden ser det både lockande och svindelframkallande ut. Nytt är det definitivt. Just i Gamla stan lär det väl vara extra vackert och kanske även extra svårt att klänga omkring på taken.

Själv tror jag att jag ska börja med en mental takvandring, det verkar vara en lagom ansträngning i ett solfattigt och sommarslött Stockholm.

Kia

Onödig oro

Svenskan skriver idag om stockholmarnas oro för att bli utsatta för brott.
75% är enligt Svenskan oroliga för att bli utsatta.
Enligt brottstatistiken var det dock bara 27% av stockholmarna som drabbades år 2006.

"Kvinnor är mer oroliga än männen för att bli överfallna och misshandlade när de går ut. Av männen oroar sig 27 procent medan 46 procent av kvinnorna gör det.

Otryggheten har fått negativa konsekvenser. Mer än 2 av 10 säger sig ha avstått från att delta i någon aktivitet för att man känt sig rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld.

Vanligast är det att avstå från att åka buss eller tåg."

Alla vi som åker mycket kollektivt har nog varit med om stökiga situationer. Ofta är det personer som är arga av någon anledning och skriker och ibland hotar. Det brukar inte bli mer än så. Fast det är ju tillräckligt för att skapa oro. Hur ska vi andra kunna veta hur långt den arga människan är beredd att gå?

Men det får inte hindra oss från att leva, från att delta i olika aktiviteter och att använda kollektivtrafiken.
För om det hejdar oss så låter vi djungelns lag råda och rädslan snöpa oss.

Lev i frihet!
Kia

Jag klarade det!

Äntligen har jag fått kläm på det här med att uppdatera hemsidan. Jag vet inte hur många gånger jag har påbörjat försöken att uppdatera men lagt ner på grund av hotande vansinnesutbrott.
Det är så irriterande att inte förstå vad som går fel eller vad jag ska ta mig till för att det ska fungera. När jag inte vet så får jag gissa och se vad som händer.

Varför kan det inte vara lika lätt att uppdatera hemsidan som det är att göra ett inlägg på bloggen?
Men igår fick jag fart på hemsidesuppdaterandet och blev så lycklig att jag dansade runt som en tok!
Så nu ska jag sakta men säkert uppdatera och lägga till saker där, håll ögonen öppna!

Kia

Trivsel på jobbet

DN rapporterar om en undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex om vad som får oss att trivas på jobbet. Lönen kommer rätt långt ner.
Viktigast är den egna motivationen och chefens förmåga att entusiasmera.
Mest nöjda medarbetarna finns inom jord och skogsbruk. Kan det bero på att man styr mycket själv där undrar jag?
Minst nöjda medarbetarna fins inom transportsektiorn samt inom vård och omsorg. Här undrar jag om missnöjet kan bottna i stress och en känsla av otillräcklighet? Särskilt bland dem som jobbar inom vård och omsorg. Med alla neddragningar och omorganisationer som varit i denna sektor blir det ju ofta så att färre personer ska göra mer jobb. Mänsklig omvårdnad kräver tid, engagemang och omtanke för att fungera bra - inte löpande bandprinciper och tidpress.

Kia

Märkliga manicker

Idag fick jag en liten reklamkatalog från TV-shop som jag bläddrade lite i. Vilka märkliga manicker det finns! Vem behöver alla dessa konstiga saker? Vem vill ha en egen sockervaddsmaskin? Eller en koppvärmare som kopplas till datorn? Eller en konstgjord växt som guppar med bladen om man ställer den in solen?
Katalogen var en enda stor orgie i köphysteri. Vilket gjorde mig totalt anti.
Nä, mindre prylar och mer tid till vettiga saker tycker jag.
Njut av sommaren istället för att ta hand om en triljon prylar.
Kia

DN om sjuktalen och förtidspension

DN skriver idag att sjuktalen faller men inflödet till förtidspension- eller sjuk- och aktivitetsersättningen som det egentligen heter numera är fortfarande stor.

Idag består gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning av 550 000 personer!!
Har man väl hamnat där eller för den delen i en lång sjukskrivning är chansen att komma tillbaka liten. För att citera DN:

"Det är längden på frånvaron snarare än sjukskrivningsorsaken som avgör chansen att komma tillbaka. "

Men då är väl lösningen enkel? Ta tag i problemet från början och ge människor hjälp innan de sugits ner i sjukskrivningsträsket och drunknat!

Eftersom jag själv varit långtidssjukskriven och känner många andra som varit det så vet jag vilket stort problem det är för den som är sjuk att få hjälp. Aldrig behöver man vara så frisk och kry som när man är sjuk. För det är ju då man måste ha ork att sitta i oändliga telefonköer, söka information, fylla i massor med besvärliga blanketter, ha kontakt med diverse instanser, veta sina rättigheter och kunna slåss för den rätten. Den som inte orkar eller kan göra det blir lätt sittandes där utan någon hjälp alls och hamnar till slut i förtidspension.

Nej, bättre rehabiliteringssystem behövs!
Kia

Improvisationsteater är jättekul

Förra veckan var jag på folkhögskolan i Molkom och gick min första kurs i improvisationsteater. Det var fantastiskt kul måste jag säga. Jag hade hört innan att det skulle vara väldigt skoj så jag hade höga förväntningar. De uppfylldes med råge.
När jag åkte dit kände jag mig som en gammal urkramad disktrasa, helt slut efter en intensiv vår. När jag åkte därifrån var jag fylld av glädje och energi.
Det berodde ju förstås inte bara på själva improvisationsteatern, även om den var en mycket intensivt bidragande orsak - nä det berodde ju självklart också på övriga kursdeltagarna och kursledaren. Vilket gäng!

Vill du se bilder kan du göra det här på kursledaren
Sofies blogg
Där kan du hitta andra spännande saker också.


Filipstads tidning var där och skrev om kursen och resultatet blev denna artikel.

För min del kan jag ju helt enkelt konstatera att improvisationsteatern verkligen gav mersmak!

Kia

Gnaga på lite dinosaurieben

Dagens kuriosa; i Kina har några bybor grävt upp gamla dinosaurieben, malt ner dem och sålt som magiskt drakpulver. De trodde nämligen att benen kom från en flygande drake, en söt tanke.

Mindre mysigt är väl tanken på att mala benen till pulver för att få tillgång till magiska krafter, i min mage vänder det sig.

Inte vill jag stoppa i mig benpulver!

Å andra sidan, om jag läste innehållsförteckningen på segt godis och förstod vad det var skulle jag nog inte vilja äta det heller. Fast det har ju faktiskt fördelen att i alla fall smaka gott.

Vid närmare eftertanke är det mycket konstigt vi stoppar i oss!

Kia

Qigong - en härlig sommartradition!

Jag kommer faktiskt inte ihåg om det är tredje eller fjärde året som jag går på sommarqigong i Kungsan på tisdag och torsdag morgnar. Det är så underbart att börja dagen med en promenad dit och sedan köra qigong i cirka 30 minuter. Vilken enorm skillnad för både kropp och själ.
Synd bara att det inte är lite tidigare på morgonen, vid åtta hade passat mig perfekt, men det börjar inte förrän kl nio. (Den som väntar på nåt gott osv... ;) )

Här kan du läsa mer om sommarqigong:
http://www.gronadrakenstockholm.se/Sommartraning/sommartraning.html

Har du tid och möjlighet så prova på!

Kia

Skitviktigt!

Skitviktigt och tabubelagt är det här med toavanor. Svenskan har startat en ny artikelserie som heter Toatrubbel.
Egentligen är det väl rätt fantastiskt att det ska vara så pinsamt och förbjudet att gå på toa? Vi gör det ju alla och ändå...

Särskilt tjejer och kvinnor har svårt att få till det:
"Tjejerna i tv-serien Sex and the City ­konstaterade att första tecknet på om ett förhållande är seriöst är när man vågar gå på toa i den andres närvaro."

Vi är förmodligen rätt många som kan instämma i ovanstående. Märkligt egentligen.
Artikeln är i alla fall läsvärd och jag ser fram emot fortsättningen. Intressant med lite skitprat emellanåt kan man väl säga. ;)

Kia

Snart dags att medicinera hela befolkningen?

Både DN och Svenskan skriver idag om att det skrivs ut alltmer antidepressiv medicin till ungdomar mellan 15 och 19 år.



"Antalet depressioner hos den svenska befolkningen har ökat stadigt sedan 1980-talet. Dessutom har debuten för depression krupit ned i åldrarna."

Att flera kvinnor än män drabbas av depressioner ger man en hormonell förklaring.



På 7 år har förskrivningen av antidepp ökat med 98 % .



Precis som den här skribenten anser jag inte att detta är rimligt.



Istället för att ge människor hjälp och se över samhället och de villkor vi lever under i stort medicineras de som mår dåligt. Problemet blir individens.
Egentligen är det allas - vill vi att vårt samhälle ska se ut så här? Vill vi att att hundratusentals människor ska behöva medicineras varje dag för att stå ut eller vill vi skapa ett varmare och mänskligare samhälle där alla kan få stöd?

Själv väljer jag självklart det sistnämnda.



Kia

PS. Jag är medveten om att vissa kan behöva medicin. Dock tror jag de allra flesta är mer hjälpta av ändrade livsvillkor och medmänniskor att prata med.