En koloniförening i Tanto firade nittiårsjubileum nyligen.
Visst är det rätt fantastiskt att vi fortfarande har koloniområden mitt i stan? Små, vackra, gröna och färgrika oaser att vandra runt i. Ofta väldigt kärleksfullt omskötta med många små skojiga detaljer att titta på.
De är guld värda. Inte bara för ägarna/brukarna utan även för oss andra som får njuta av dem.
För egen del blir jag alltid väldigt sugen på att skaffa en när jag beundrar andras. Det verkar så härligt att odla och fixa. Jag kan dagdrömma mig iväg med alla sinnen till solsken, stora skördar och smaskiga frukter, bär och grönsaker.Ahhhhh....
Så landar jag med ett magplask. Allt måste ju skötas om innan man kommer så långt som till skörd. Ofta dessutom. Det ska sås, vattnas, rensas och fixas stup i kvarten. Då inser jag att odlarambitioner inte är något för mig.
Men jag älskar att vara där.
Kia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar