Ingemar Bergman, Povel Ramel, Alice Timander och Lars Forssell. Människor som det känns som att de alltid har funnits och förmodligen alltid kommer att finnas kvar i våra minnen. Odödliga och oförglömliga.
Även om det känns som en stor förlust och oförklarligt, så är det ändå med ett leende jag tänker på de här människorna. För de har fått betyda mycket glädje och nya insikter.
Kan hända att jag inte kände dem eller ens har träffat dem på riktigt. De är ändå människor jag anser mig känna genom det som de gjorde.
Tack Ingemar, Povel, Alice och Lars. Ni kommer alltid att finnas i mitt minne.
Cecilie
fredag 3 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar