Beställ boken Lev Livet Levande

Nu till introduktionpris 199 kr!! (Ord pris är 249 kr)

Beställ boken
här



onsdag 28 februari 2007

Jag åkte dit!

Jag som trodde att jag klarat mig igår - ack nej! Idag var jag inne i sta´n för att uträtta lite ärenden. När jag ändå var inne på Åhléns vore det väl dumt att missa bokrean? Lite kan man ju kolla i alla fall, utan att köpa. Jo men visst. Det började med att jag hittade en bok av Bodil Jönsson och då var ju liksom spärren bruten så det blev några till. Och det kunde ha blivit ännu fler. Jag älskar böcker men har faktiskt inte plats för fler. Men jag är rätt nöjd ändå och får väl försöka göra en gallring i bokhyllan.
Hett tips för dig som inte har den än är att köpa "Meningen med livet" av Bradley Trevor Greive som finns på rean. En av mina absoluta favoritböcker när jag behöver muntra upp mig elller bara vill le. Bilderna är helt fantastiska, texten rolig och full med visdom - tillsammans blir det något helt unikt.
Kia

tisdag 27 februari 2007

Fynd på bokrean?

Jag har varit inne på Akademibokhandeln och kollat in bokrean. Jag blev lite besviken för jag hittade inte mycket. Beror det på att jag inte är lika köplysten längre eller på utbudet? Vet ej! Det var i alla fall rätt lugnt därinne. Inte som tidigare på dagen då det måste ha varit mycket mera folk.
Bokfest tycker jag är för mycket sagt. Jag köpte efter mycket spanande två böcker. Den ena var dyr och inte på rea, nämligen Röstträning av Yvonne af Ugglas. Den har jag tänkt köpa länge och när jag ändå var på bokhandeln var det ju lika bra att slå till. En CD med olika övningar medföljer och den har jag inte hört än. Jag återkommer om detta när jag lyssnat och övat mig igenom den.
Andra boken var på rea och handlade om språkregler.
Ja, det var allt jag köpte. Rätt skönt egentligen för det är så fullt i bokhyllan. Fast rean är ju inte slut än, så det kommer många fler tillfällen. Jag älskar böcker så det blir kanske en utmaning att inte handla så mycket?
Kia

måndag 26 februari 2007

Röris - en bra satsning!

DN skriver idag om satsningar för att få barn att röra sig mera. Barnfetman ökar och detta är en motåtgärd för att få barnen att röra sig mera och leva hälsosammare. För några dagar sedan såg jag Claude Marcus på TV och han sa att åldersdiabetes hos barn ökar på grund av fetma. Yngsta barnet han hade hört talas om var i nioårsåldern när han fick åldersdiabetes! Det är hemskt - åldersdiabetes innan man ens kommit i tonåren!

Bra att många skolor satsar mera på rörelse och plockar bort dålig mat och dåliga mellanmål från menyn. I förskolan som DN skrev om samlade de ihop allt födelsedagsfirande till en gång i månaden. Dessutom firades barnen med alternativa saker, exempelvis att få vara prinsessa i en dag, vilket säkert kan vara en höjdare! Ett minne mer väl värt att bevara än en tårtbit...

Lite av det här tänket borde sprida sig till föräldrar och andra vuxna. För visst äts det mycket kaffebröd på en del ställen och hur många har gympa? Nå´t att fundera över!
Kia

lördag 24 februari 2007

Färre självmord på grund av vilka åtgärder?

DN skriver om att självmorden minskar. Danuta Wasserman, chef för Nationellt centrum för suicidprevention står för uppgifterna nedan i artikeln.
"De ökande utskrivningarna av antidepressiva medel förklarar bara en del av minskningen, menar hon. Framför allt har de förebyggande åtgärder som finns haft effekt på kvinnor. Kvinnor svarar väldigt bra på åtgärderna. De söker hjälp och de fullföljer behandlingen.

Ingenstans i artikeln står det om vilka förebyggande åtgärder det rör sig om. Näst efter att självmorden faktiskt minskar så var det väl det som var det intressanta? Alltså VAD det är som hjälper människor med självmordstankar. Terapi och i så fall vilken sorts, samtalshjälp, enskilt eller i grupp, eller något annat... VAD hjälpte? När fångade man upp dessa personer, tidigt när självmordstankarna just börjat gry eller efter första självmordsförsöket? Jag vill veta MER!
Kia

DN debatt om ersättning för arbetslösa och sjuka

Anna Hedborg presenterar Socialförsäkringsutredningens avslutande rapport om ersättningsnivåerna för arbetslösa och sjukskrivna på DN debatt idag. Det finns väl mycket att kommentera i den men vad jag tänker ta upp är detta citat:
"Trots alla vackra ord om arbetslinjen är det i praktiken en alltför hög tröskel att övergå till att söka nytt arbete. Ingen - vare sig arbetsgivare, arbetsförmedlingen eller den sjukskrivne själv - har kortsiktigt att vinna på ett sådant beslut. Och ingen blir heller särskilt glad om en delvis sjuk person säger: Här är jag. Jag vill arbeta. Var finns mitt arbete?"

Som verkligen sätter fingret på ett problem som drabbar många stressjuka. Vem vill anställa någon som just arbetatstränat sig upp till 25%? Och hur blir det när personen ska upp till 50%?
Vilken arbetsgivare vill ta alla olägenheter som följder med sjukskrivningar, arbetsträningar, vikarier osv ? Ganska få och då ofta efter att ha provat på och lärt känna den arbetssökandes kapacitet tror jag. Det vore väl bra med nåt system som underlättar arbetsåtergången mer än nuvarande? För den som varit långtidssjukskriven är det ju en lång process att komma tillbaka och det är inte säkert att det slutar med heltid. Man kanske bara kan arbeta halvtid hur lång tid man än får på sig att försöka komma upp i tid.
Att hjälpa människor att komma tillbaka efter sjukdomar och olycksfall är angeläget. Både för individen och samhället! Min övertygelse är att varje satsad krona på det här området ger många kronor tillbaka eftersom det ger individen ökad delaktighet och hälsa och därmed på sikt minskade kostnader för samhället.

Kia

fredag 23 februari 2007

Surströmmingsglass - NEJ TACK!

Av alla märkliga uppfinningar tar nog detta priset - surströmmingsglass !
Kalla mig gärna fördomsfull och feg, men dettar är inget jag längtar efter att smaka. Även om det sägs vara luktfritt- vilket låter som en välsignelse när man tänker på hur surströmming stinker - så låter det inte frestande. Nä, tacka vet jag de gamla hederliga sorterna med choklad,nötter,kola och annat som smakar gott. Det är nog bara att konstatera att på glassfronten är jag konservativ.
Fast jag tror säkert att surströmmingsglassen kommer att sälja mycket. Åtminstone i början. Det är då många kommer att vilja undersöka om det smakar lika äckligt som det låter.
Kia

torsdag 22 februari 2007

En lucka i tiden

Nästa vecka har barnen sportlov. Men idag tänkte jag tjuvstarta det lite. I mina barns skola har de bestämt sig för att barnen ska åka skridskor på torsdagar, i alla fall före sportlovet. Och jag tänkte dra på mig mina och följa med.
Det innebär, förutom att jag får röra på mig en massa och knyta x antal skridskor, att jag får lov att lägga allt annat åt sidan. Jag menar, det är ju torsdag och en helt vanlig arbetsdag. Ändå får nu jobbet ligga till sig och jag får acceptera att göra det vid ett annat tillfälle.
Nu kan det här kännas en aning ångestladdat, eftersom jag faktiskt har rejält mycket för mig just nu. Men jag tycker att det är viktigare att investera lite i mina barns förtroendekonton. De pratar i veckor efter att jag har varit i deras skola och minns det år efteråt.
Och om jag verkligen bara tänker på det en liten stund, så handlar det faktiskt bara om ett par timmar, som en lucka i tiden, då jag gör något annat än att arbeta.
För några år sedan prioriterade jag inte så. Jag kunde inte för mitt liv se hur det skulle kunna lösa sig med allting om jag bara struntade i jobbet en dag. Nu känns det bara superhärligt och lite busigt.
Så jag säger väl som man gör i Norge: God tur!
Cecilie

onsdag 21 februari 2007

Vad sysslar jag med?

Med målarfärg på händerna och med en pannkaka i lagget så kan jag inte annat än att undra vad i hela friden jag sysslar med.
Jag har hamnat i en period när allting händer samtidigt.
Förutom att jag är redaktör för Sveriges, eller kanske världens (!) bästa arbetslivsbilaga arbetsDAGEN, så har jag och Kia nu fått kontakt med ett bokförlag som vill ge ut vår bok. Samtidigt har jag gjort en intervjubok med kvinnliga ledare med funktionsnedsättningar. Och som om det inte vore nog är vi i färd med att sälja vårt hus, därav färgen på händerna. Dessutom är barnen sjuka om vart annat och jag försöker hinna med att blogga och skriva artiklar vid sidan av!
Om jag nu inte skulle ha lite erfarenhet av stress och tagit mig ur långtidssjuksskrivning, så skulle jag troligtvis ha däckat halvvägs. Men nu är det ändå som att jag klarar av det. Det här med att hålla igång fler bollar på en gång. Knepet är att kunna hålla bollarna en bit i från sig och lägga ned de andra bollarna medan man sysslar med en enskild boll. Och samtidigt få känslan av att de andra bollarna gott kan få ligga ned en stund.
Men det handlar så klart också om att planera och prioritera. Och att inte lämna saker till i morgon som kan göras redan idag.
Trösten är att jag vet att det inte alltid kommer att vara så här. Ibland fungerar det. Kanske i några veckor eller ett par månader. Men om det alltid är på det här sättet som det är för mig nu, så är jag säker på att det som tidigare kändes roligt bara blir en belastning. Och det är ju ingen bra förutsättning om man vill leva livet levande.
Glöm inte att andas idag!

Cecilie

tisdag 20 februari 2007

Lägesrapport f'rån Socialstyrelsen. Del 5 Hur effektiv är vården av psykisk ohälsa inom primärvården

Socialstyrelsen skriver på sidan 76:
”Om flera personer fick snabbare tillgång till effektiva samtalsbehandlingar (t. ex. kognitiv beteendeterapi) skulle sannolikt sjukskrivningar, återbesök och långa läkemedelsbehandlingar kunna minska..”

Kommentar:
Ja, jag är övertygad om att det finns ofantliga summor att spara här för att inte tala om lidandet för den enskilde och dennes anhöriga! Tänk så många som går sjukskrivna i åratal och medicinerar med allt fler mediciner och får allt fler krämpor för att de inte fått hjälp!
Till slut blir de förtidspensionerade storkonsumenter av vård och läkemedel.
Det är lättare att åtgärda ett litet och färskt problem än ett stort och gammalt som hunnit ge många återverkningar på olika delar av livet.
Kia

Lägesrapport f'rån Socialstyrelsen. Del 4 Hur många fick samtalsbehandling inom primärvården

Socialstyrelsen skriver:
Drygt var tredje patient ordinerades någon form av samtalsbehandling. Endast ett fåtal (åtta procent) fick psykoterapi i form av exempelvis kognitiv beteendeterapi, även om det förekom något oftare vid djup depression (tolv procent), då en kombination av läkemedel och psykoterapi har bäst effekt. Både samtalsbehandling och psykoterapi gavs oftare till yngre patienter, men även där var psykoterapi relativt ovanligt (arton procent). Skillnaderna i behandlingspraxis mellan landets olika delar var stora, vilket förmodligen återspeglar tillgången till (eller bristen på) dessa behandlingsformer.
Dessa resultat pekar på att tillgången till psykoterapi är otillräcklig, samtidigt som förbrukningen av benzodiazepiner bör kunnna minskas.

Många ordineras läkemedel för sina besvär men variationerna i landet är relativt stora (större mellan kommunerna än mellan landstingen).

Kommentar
Detta är sorglig läsning. Att så få fått verksam hjälp...
Kia

Lägesrapport f'rån Socialstyrelsen. Del 3 Tillgången på samtalsbehandling inom primärvården

Socialstyrelsen skriver:
”Idag finns vetenskapligt stöd för att flera typer av samtalsbehandlingar har en positiv effekt på olika psykiatriska tillstånd och psykisk ohälsa.
Endast en femtedel av de tillfrågade vårdcentralscheferna ansåg dock att tillgången till samtalsbehandling/psykologisk behandling var tillfredsställande.
Sid 44
Alla vårdcentralschefer som svarade att tillgången till samtalsbehandling inom deras verksamhetsområde inte, eller bara delvis var tillfredsställande, angav att brist på resurser eller personal med rätt kompetens inom primärvården var den främsta orsaken till detta. Många angav också resursbrist utan att specificera inom vilket verksamhetsområde resurserna saknades.
Det tredje vanligaste svaret var att problemet låg inom den psykiatriska specialistvården, framför allt i fråga om tillgängligheten. Ett annat problem angavs vara att det saknades instanser att remittera patienterna till.
Kommentar:
”Det är ingen idé att jag skriver någon remiss. Jag får ändå bara tillbaka den med beskedet utan åtgärd” har alltför många patienter som vill ha samtalsbehandling fått höra.. Läkare, psykologer och kuratorer i primärvården försöker remittera sina patienter till psykiatrin, där man helt enkelt vägrar ta emot dem ens för ett bedömningssamtal.Den som då inte har råd att betala ur egen ficka blir utan behandling. I alla fall av den sort de vill ha. Mediciner av olika slag har jag aldrig hört att någon haft problem med att få.
Kia

Lägesrapport f'rån Socialstyrelsen. Del 2 Om antideppmedicinering och uppföljning

Socialstyrelsen skriver på s 46 om uppföljningen:
I mer än hälften av fallen följs behandlingen med antidepressiva upp med återbesök. I nära vart tredje fall sköttes uppföljningen genom telefonkontakt.
”Man kan dock fråga sig hur väl läkaren kan bedöma effekt och biverkningar utan att träffa patienten.”
Kommentar:
Ja, tänk att det undrar jag också? Dessutom undrar jag varför vissa läkare inte utvärderar behandlingen utan låter den pågå i åratal och slentrianförskriver utan att träffa patienten?
Kia

Lägesrapport från Socialstyrelsen 6/07 om primärvården. Del 1 bemötande

Socialstyrelsen har gett ut en lägesrapport där man tittar lite närmare på olika områden i primärvården. Där finns mycket intressant att läsa men jag tänker bara ta upp några punkter och belysa dem.
För det första, något verkligen grundläggande, dvs bemötande. Så här skriver man i rapporten:
”En viktig dimension av den patientfokuserade vården utgörs av bemötandet. Ett empatiskt bemötande är en hörnsten i god vård och dess betydelse kan inte nog betonas. Bemötande har relevans för tillfrisknande och läkandeprocess, något som det finns alltmer vetenskapligt stöd för. En av de studier som ligger till grund för årets lägesrapport visar att personer som fått behandling för psykisk ohälsa och som själva anser att de har fått ett gott omhändertagande, i större utsträckning uppfattar att den medicinska behandlingen hjälper jämfört med dem som inte fått samma goda bemötande och omhändertagande.”

Kommentar:
Jamen självklart är bemötandet viktigt! Särskilt i vården när man som patient är sjuk, i en utsatt position och därmed i underläge. Inte känner jag mig trygg om jag blir illa bemött. Inte följer jag ordinationer som jag inte förstår vitsen med. Inte är jag nöjd med vården om jag blir illa bemött utan då söker jag mig vidare.
Sunda förnuftet säger att det är superviktigt med bemötande och som tur är backas det nu upp vetenskapligt också. När det gäller bemötande finns det en hel del att jobba med inom vården. Enligt min sorgesamma erfarenhet när jag var sjukskriven finns det rätt många, främst läkare, som borde tänka lite mer på hur de bemöter sina patienter.
Vårdpersonalen måste ju också ges möjlighet till att ge ett gott bemötande. Den som tvingas stressa runt som en tok för att hinna med allt fler arbetsuppgifter orkar inte vara en bra vårdgivare hur länge som helst. Vårdpersonalen behöver vettiga arbetsvillkor och utrymme för diskussioner och samtal kring bemötande, etik, empati, människosyn etc
Sedan är det ju så att vissa som arbetar inom vården inte borde vara där. Ett lämplighetstest innan man börjar sin vårdutbildning kanske vore bra för alla parter?
Kia

Äntligen dax att äta semla!

Jag erkänner att jag var nära att tjuvstarta med semmelätningen för ett par veckor sedan. Marianne och jag var ute och promenerade och började prata semla och sedan var det ju kört. När vi skulle fika blev det förstås en semla till. När jag tog ett bett av locket blev jag förvånad över hur torrt det var. En provsmak av grädden bekräftade mina gryende misstankar. Det var en gammal semla. Urk! En semla ska vara dagsfärsk annars är den inte värd att äta så jag bytte naturligtvis till en bakelse istället.
Men idag, på rätt dag, har jag njutit av en härlig färsk semla med mycket mandelmassa. Enligt DN innehåller en semla cirka 500 kalorier och det är det värt! Det är 500 väl spenderade kalorier enligt min mening. Fast det räcker med cirkus två till tre gånger om året sedan är min semmelkvot fylld.
Kia

måndag 19 februari 2007

Bättre minne med choklad?

...ja då törs jag nog inte tänka på hur mitt minne skulle fungera UTAN choklad. Så glömsk som jag kan vara så vore det nog rätt katastrofalt. Fast det är klart - jag glömmer inte bort att äta chokladen för det finns få saker som är så ofantligt gott.
Nä, skämt åsido så skriver Svenskan om en undersökning som visar att minnet förbättras av flavonoler som finns i chokladen och dessutom sänks blodtrycket. Risken för demens och diabetes minskar om man äter en liten bit varje dag. Vilken lycka det var att läsa detta; något som är gott är oxå nyttigt!
Då är det bara att ta sig en härlig chokladbit till kaffet varje dag och njuta. Man måste ju tänka på blodtrycket. ;)

Kia

onsdag 14 februari 2007

Min present!

Ja, det är ju alla hjärtans dag idag så en present ska man väl ha? Jag fixade den själv så det blev något jag verkligen älskar. Nämligen en härlig massage som jag verkligen njöt av. Det finns få saker som är så skönt och avkopplande och som jag får så mycket livsglädje av.
Nu är jag i toppform vilket kan behövas eftersom jag ska plöja igenom den rapport Socialstyrelsen släppte idag så att jag kan skriva om den imorgon.
Kia

måndag 12 februari 2007

Konst eller konstigt?

Apropå att Carolina Gynnings gamla silikoninlägg nu blir "konst" som det skrivs om i Svenskan. Själv tyckte jag nog mest att det såg äckligt ut. CG säger att hon ångrar bröstoperationerna och vill påverka andra tjejer/kvinnor till att låta bli att operera sig för att behaga männen.
Den tanken är god men varför allt detta ståhej kring att ta ur implantaten? På nåt vis känns det mer som PR- trick än gott uppsåt.
Men hoppas ändå att tanken går in i dem som funderat på operation för jag tycker det är helt galet att göra sånt för att förändra utseendet. En operation är trots allt inte riskfri och inte implantaten heller.
DU DUGER GOTT SOM DU ÄR!
Kom ihåg det: du är alldeles fantastisk precis som du är.

Kia

lördag 10 februari 2007

Sopor och slösande

Idag finns en artikel i DN om om formgivaren Jonas Torstensson, mannen som gjort Stumpastaken.
Jag gillar hans sätt att se möjligheter till skapande och konst i det som kastats. För hur mycket fungerande saker åker inte i soporna? Kolla i ett vanligt grovsoprum så får du se!
De flesta av oss borde nog fundera lite mer på vad vi behöver och vad vi kan vara utan. Hur mycket nya saker behöver vi egentligen? Måste vartenda förvaringsutrymme vara knökfullt? Måste saker bytas ut fast de fungerar? Ibland blir jag rätt trött på prylhysterin som råder...
Det vi kan vara utan kan andra behöva. Det brukar gå utmärkt att skänka saker till olika välgörenhetsorganisationer eller tom sälja dem till någon annan. Det är rätt hemskt att så mycket som fortfarande går att använda hamnar i soporna! Ett slöseri som frestar på miljön. Nä. låt oss sluta slösa och istället ge bort de vi inte vill ha! Lägg pengarna på något annat än nya dyra prylar att fylla skåpen med. Du kommer säkert på något.
Kia
PS. Jag har själv problem med att jag ibland köper onödiga saker men har blivit mycket bättre på att låta bli. Tips på hur jag ska göra för att bli en ännu mera kräsen köpare välkommnas!

torsdag 8 februari 2007

Premiär för nya Livshandboken!

Nu finns den nya Livshandboken till beskådande.
Du kan vara med och bygga på den om du vill.
Det finns forum där man kan ta upp olika frågeställningar och....äsch titta själv i stället! ;)

Kram
Kia

Vilken kurs!

Jag har varit på kurs i Dynamiskt framträdande med Tord Pååg i helgen. En otroligt intensiv, omskakande, utvecklande, kärleksfull och insiktsgivande kurs som jag egentligen fortfarande saknar ord att beskriva. Men upplevelsen finns i mig och gör gott, bubblar runt som stilla lycka och värme. Tur att detta är en lugn vecka där jag har tid för mig själv. Tid att smälta och vara i ro. Tid att tänka på allt som hände och alla härliga människor som visade så mycket av sig själva.
Ja, som ni förstår så är jag helt uppfylld av detta och kan nätt och jämt prata om något annat.
Jag får nog återkomma om detta senare. Under tiden kan du läsa lite om kursen här om du är intresserad:
http://www.akal.nu/

Kram
Kia

torsdag 1 februari 2007

Lycko mig!

Åh, så glad jag är! Jag har haft jätteont av spända muskler i bröstryggen i några dagar. Idag skulle jag egentligen bara susa förbi Axelsons och sätta upp en lapp på anslagstavlan. Så slumpade det sig så att det var elevbehandlingar idag och det var bara en kvart kvar tills nästa behandlingsrunda skulle börja och jag råkade helt oplanerat ha tid över. Givetvis frågade jag om det blivit något återbud men listan var fulltecknad.
Jag bestämde mig för att chansa på att någon skulle utebli så jag väntade och hade TUR! Jag fick en jätteduktig kille som knådade och tryckte bort det onda. Nu är jag lagom mosig, rätt avspänd och väldigt nöjd med min dag.
Som sagt: lycko mig!

Kia