Jag har precis varit ute med hunden. Det är mörkt ute efter midnatt och det kan vara skrämmande att möta en svartklädd man med ett gitarrfodral.
Åtminstone efter att ha sett dokumentärfilmaren Michael Moores film Bowling for Columbine.
Kvar på näthinnan har jag fortfarande bilderna från skolan där eleverna mejades ned av sina kamrater med skjutvapen och ammunition som kunde ha köpts i vilken K-Mart som helst i USA. Kvar finns rösterna av rektorn som såg hur livet rann ur en flicka som blivit skjuten och som låg strax bredvid.
Kvar i minnet finns också besöket i Kanada, där människor låter bli att låsa dörren. Rädslan är obefintlig trots alla vapen som finns i omlopp.
Skillnaden, som Michael Moore lyfter fram, är att i Kanada är man inte rädd för varandra. I USA är alla människor rädda.
Och jag funderar över det där med rädslan. Hur den förlamar och gör oss blinda. Ett resonemang som har med rädsla att göra, låter helt annorlunda än när rädslan är obefintlig.
Jag har länge funderat över vem som kan tjäna på att människor är rädda. Och jag har kommit fram till att det är många. Motivet är så klart pengar.
För ett tag sen kom en kille hem till mig för att han ville sälja ett larm som både larmar om det brinner och om det blir inbrott. Min grundinställning är att jag inte är rädd. Inte för att det är en lätt sak att inte vara rädd, utan för att det är en livsprincip jag har. Något jag måste kämpa med varje dag. Jag valde ändå att tacka ja till erbjudandet. Hittills har ju ingetdera drabbat mig. Säljaren använde känsloargument och visade en hel del siffror som kan skrämma vem som helst.
Hur som helst. Rädslan är ingen bra grogrund för sunda beslut. Tvärtom är min övertygelse att det vi behöver är att bli fri från vår rädsla. Både när det gäller våra nära relationer, vårt arbetsliv och samhället vi lever i.
Se bara på DNs debattartikel häromdagen om att man inom psykvården inte vågar göra riskbedömningar om våldsbenägna människor, av rädsla för att själv råka ut för hot och våld.
Beslut som bygger på rädsla föder rädsla och osäkerhet.
Jesus visste det och sa till sina lärjungar: Var inte rädda!
Rädsla är en dålig grund för beslut.
Rädsla förlamar.
Rädsla är grogrund för hat.
Låt oss börja med oss själva och börja sluta med att vara rädda.
För livet. För sanningen. För kärleken.
Cecilie
fredag 29 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar