Drömmer du också om att ha ett "vanligt jobb"?

Den senaste veckan har jag träffat flera stycken som säger att ”om jag hade ett helt vanligt jobb, så skulle det vara mycket enklare” och ”om jag bara kunde ha ett arbete som jag inte tog med mig hem”.
Jag fnissar lite försynt eftersom jag dels känner igen mig i formuleringarna och dels för att jag vet att det inte är möjligt. I alla fall inte för de personer som uttalar de här orden. Vissa människor är bara såna att de måste styra och ställa och ändra på saker så fort de kommer till en arbetsplats. De har föreställt sig att de ska vara lite laid back och ta dagen som den kommer. Men så fort de får chansen ser de möjligheter och brister som går att göra något åt.
Att ta med sig jobbet hem har fått en negativ klang och jag håller med om att det vore idealiskt om man kunde skilja på arbete och fritid på ett mer effektivt sätt. Men samtidigt tror jag att det finns människor som verkligen inte engagerar sig mer i jobbet än när de är där – och det är inget fel med det – och så finns de dem som bara inte kan hålla tankar och fingrar borta.
Nummer ett för att ta reda på sin egen drivkraft och roll i en arbetsgemenskap och arbetssituation är att få självinsikt. Göra en plan över hur man brukar agera i liknande situationer och försöka identifiera sitt eget mönster. Efter den analysen kan man börja fundera över varför man gör som man gör. Är det en drivkraft, eller känner man sig tvingad? Om man kommer fram till att jobbet tar för mycket tid och energi och att man allt oftare drömmer om att få ha ett ”vanligt jobb”, så kanske det är dags att skapa rutiner för att ”släppa” jobbet när man går därifrån – eller som i mitt fall, när jag ska släcka ned datorn och sluta jobba.
Jag tror inte att lösningen alltid behöver vara att byta bransch eller arbetsuppgifter.
Fundera över idag vilka drivkrafter du har.
Cecilie