En gammal fälla att ramla ner i

Efter en intensiv och intressant dag sitter jag nu här och är trött och hungrig. Hjärnan skriker som förr: Gå och köp godis - då blir du pigg!
Pigg behöver jag bli för jag ska gå på introduktionskurs för volontärer på Ersta ikväll, något jag sett fram emot länge.
Det låter nämligen som om det kommer att bli lärorikt och kul. Dessutom kommer jag ju att träffa en massa människor för första gången och vill ju gärna göra åtminstone ett hyfsat intryck.

Att gäspa käken ur led och se allmänt tom och blank ut ger knappast bilden av en intressant person. Intrycket blir kanske mer av trött kossa?
Nåväl, lösningen på det här dilemmat heter knappast "Stor godispåse" fastän min hjärna vrålar det om och om igen.
Det är ju bara korkat för då åker blodsockret berg och dalbana och jag kommer att bli ÄNNU tröttare - om det nu kan vara möjligt.

Ändå är godisropen så förföriska...

Men jag får väl visa mig själv att jag lärt något. Nu ska jag ut i köket och fixa ordning något nyttigare och mer mättande innan jag går iväg till mötet.

Förnuftet har segrat mot gamla dumma vanor!
Kia