Igår var jag på Vasan och deltog i allsången tack vare Cecilie. Det var hon som föreslog att vi skulle gå dit och raskt ordnade biljetter på första raden. Tack för det och för att just du är du Cecilie!
Det är så lätt att sånt här bara rinner ut i sanden annars. Jag är snudd på expert på att hitta skojiga saker som jag vill gå på men glömma bort att boka och då blir det ju inget.
Vi är båda mycket förtjusta i Jonas Gardell så det var en upplevelse att få se honom på så nära håll.
Fast egentligen har han varit mycket närmare än så. Eller för att vara riktigt specifik; hans budskap.
Hans texter går ofta rakt in i mitt hjärta, de talar till mitt innersta och berör mig mycket.
När han uppträder är de kanske de snabba kasten som sätter sig värst. När det på ett ögonblick vänder från skratt och stoj och blir som ett slag i magen. Så att luften går ur mig och smärtan och sorgen kommer in. Växlingen går så fort och blir så stark och det är väl kanske därför den blir så effektfull.
Men igår handlade det mest om roligheter och skön sång och det var världens drag – tiden bara flög iväg och alltför fort tog det slut.
Jag var hänförd och uppfylld av den roliga eftermiddagen och eftersom vi satt längst fram fick jag tillfälle att säga till Jonas att han var underbar och att det varit helt fantastiskt.
Därefter kom jag av mig fullständigt så det är tur att jag kan säga det här istället:
Tack för att du finns - du ger mig så mycket!
Kia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar